Frätskador på tänder – orsak och behandling

Vad kan jag göra för att förebygga tanderosioner? 

Givetvis ska du inte sluta äta mat och självklart ska du unna dig det du tycker är gott då och då, men i lagom mängd om du vill undvika erosion/frätskador på tänder i din mun. Här kommer några tips och råd som du kan följa för att förebygga syraangrepp: 

• Undvik att småäta under dagen. Varje gång du äter sänks pH-värdet i munnen och risken för frätskador ökar. Undvik också att smådricka sura drycker under en längre tid.

• Ät något basiskt, till exempel en bit ost, eller tugga sockerfritt tuggummi med xylitol i fem minuter efter varje mål mat du äter under dagen. Tänk bara att inte tugga för länge, då kan der negativt påverka käken och muskulaturen kring den, 5 minuter är max. Detta neutraliserar pH-värdet i munnen. 

• Undvik läsk, vin och öl till maten. Välj istället att dricka vatten till och mellan måltiderna.

• Om du måste dricka sura drycker, gör det med sugrör.

• Använd en mjuk tandborste, som GUM® PRO SENSITIVE och undvik tandkrämer som säger sig göra tänderna vitare då dessa innehåller oftast stark slipmedel. Välj istället en tandkräm utan SLS, som du kan läsa mer om här

• Borsta inte tänderna direkt efter en måltid eller om du har kräkts. Skölj istället munnen med en munskölj till ex. GUM ActiVital® Munskölj om det känns ofräscht. Vänta minst en timme med tandborstning.

När ska jag söka vård?

Det är inte alltid så enkelt att upptäcka om du drabbats av erosionsskador. Därför är det viktigt med såväl en god munhygien som regelbundna besök hos tandläkaren. På detta sätt undviker du att få större skador på tänderna än du redan har. Det finns också mer eller mindre synliga symptom på frätskador, vilka alla är att ta som en varning och röd flagg. Dessa symptom kan bland annat bestå av:

• Urgröpningar i tandens emalj eller en matt yta

• Känsliga tänder som ilar vid intag av varm eller kall föda

• Mörknande tänder kan betyda att emaljen löses upp och att dentinet blir synligt

• Formförändring av tänderna, exempelvis att de får rundade kanter

Lider du av, eller har tidigare lidit av, ätstörningar som innefattat kräkningar, till exempel anorexia nervosa eller bulimia nervosa bör du kontakta tandvården för att undersöka vad detta har haft för inverkan på dina tänder. Du kan läsa mer om tandhälsa och bulimi här.

Detsamma gäller om du besväras av upprepade sura uppstötningar eller muntorrhet, eftersom saliven motverkar syraangrepp på tänderna. Här hittar du råd och mer information om muntorrhet.

Om frätskadorna på dina tänder är orsakade av en sjukdom, som ätstörningar, gastroesofageal reflux (halsbränna) eller en annan sjukdom som gör att du kräks kan du få ekonomisk hjälp med tandvårdskostnaderna genom det särskilda tandvårdsbidraget. Detsamma gäller om du har en sjukdom eller långvarigt medicineras med mediciner som orsakar muntorrhet. Du kan läsa mer om det allmänna och särskilda tandvårdsbidraget här.

Behandling av frätskador på tänderna

Frätskador på tänderna kan endast behandlas förebyggande och en emalj som har förtunnats förblir tunn. Men med det sagt behöver inte brist på emalj leda till följdsjukdomar eller besvär – så länge nedbrytningen stoppas. Detta görs genom en noggrann genomgång av dina kost- och dryckesvanor samt eventuella magproblem för att utröna vad orsaken till frätskadorna är. I mildare fall kan det sedan räcka med en ökad användning av munskölj med fluor, som är specialtillverkad för att skydda och stärka emalj och dentin. 

Har du större besvär med erosionsskador kan du behöva plastfyllningar på de skadade delarna av tanden, och eventuellt tandkronor för att återställa bettet om skadorna är så omfattande. 

Blek aldrig tänder som blivit skadade av syraangrepp och därför är missfärgade! Detta förvärrar skadorna på tanden och orsakar i de flesta fall ett ökat besvär av ilningar i tänderna. Om du fått bukt på frätskadorna, men får sämre självförtroende av utseendet på dina tänder kan du istället välja att sätta in tandfasader. Eftersom detta är ett estetiskt ingrepp omfattas det dock inte av högkostnadsskyddet.

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.