Viktigt att veta om plack

Vad är plack och hur bildas det?

Allt börjar med bakterier. Precis som i resten av din kropp så är munnen hemvist åt mängder av bakterier som bygger din bakterieflora. Det handlar om tusentals olika arter och över en miljon bakterier. Det kan låta skrämmande, men majoriteten av dessa är ofarliga eller till och med nyttiga, och hjälper till att bibehålla en balanserad bakterieflora och bekämpa dåliga bakterier som kan påverka din munhälsa eller allmänhälsa.

Bakterierna konkurrerar om föda och utrymme i munnen och vill gärna sätta sig på tandemaljen, helst på kanten mellan tanden och tandköttet, där salivens biofilm skapar en ideal grogrund. Här matas de med matrester, förökar sig och producerar avfall. Dessa koloniserande bakterier och deras avfall, matrester och saliv kombineras för att bilda vad som vanligen kallas plack - en blekgul, mjuk och klibbig biofilm på tandytan. Det är en ständigt pågående process och plack bildas särskilt runt tandköttet och mellan tänderna.

Om plack inte tas bort från tandytan förvandlas det till tandsten, en mörkare och hårdare avlagring, som endast en tandhygienist kan ta bort. Tandsten gör det enklare för nya bakterier och matrester att fästa på tandytan, vilket ökar risken för ytterligare plack och följdsjukdomar.

Hur påverkar plack min munhälsa?

Låt oss titta på de mer allvarliga utmaningarna för munhälsan som plack utgör, som demineralisering och karies.

Vissa av plackbakterierna kan orsaka syraangrepp på tänderna, en process som kallas demineralisering. Det innebär att mineralsalter försvinner från tandytan och är ett förstadie till karies. Demineralisering kan orsaka vita fläckar på tandytan och en försvagad emalj.

Om kariesangrepp fortsätter kan emaljen urkalkas och leda till hål. När tandhalsar blottas kan det även leda till ilningar i tänderna. Medan demineralisering är möjligt att hejda, kräver karies oftast åtgärder av en tandläkare. Karies kan skada tandroten och pulpan, och om man inte söker tandvård kan det i värsta fall leda till att tanden måste dras ut.

Plack och tandkött är ingen bra kombination – det kan leda till tandköttsproblem fortare än du tror

Bakterier utlöser syror, men visste du att de även producerar toxiner? Som namnet antyder är det giftiga substanser, som kan orsaka sjukdomar i tandköttet. Låt oss förklara. Plack samlas ofta nära tandköttskanten, vilket gör det enkelt för toxinerna att ta sig in i tandköttsvävnaden. Detta kan orsaka irritation eller inflammation i tandköttet, så kallad gingivit. Inflammerat tandkött är ofta ömt och svullet och kan blöda när du borstar tänderna eller använder tandtråd.

Om inflammerat tandkött inte behandlas kan det utvecklas till parodontit, infektion i tandens stödjevävnad som orsakar tandlossning. När infektionen sprider sig innanför tandköttet kan det utlösa en reaktion som börjar bryta ner ben och vävnad som håller tänderna på plats. Om detta inte behandlas kan det leda till tandlossning.

Vad innebär plack för min hälsa generellt?

Om du inte är vaksam kan plack påverka din hälsa – tandköttsinflammation ökar risken för andra allvarliga hälsoproblem.

Plack påverkar inte bara din munhälsa, det påverkar även din allmänna hälsa. Det finns tydliga kopplingar mellan orala – och generella hälsoproblem, bland annat: 

• Munhälsa och vanliga sjukdomar har samma riskfaktorer och inflammationsvägar.
• Dålig munhälsa ökar risken för vanliga kroniska sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Nu undrar du säkert hur detta är möjligt? Jo, ett friskt tandkött agerar som ett skyddande skal runt dina tänder och skapar en fysisk barriär mellan bakterierna i din mun och resten av din kropp. Om tandköttet är försvagat eller skadat är det enklare för farliga bakterier att ta sig in i blodomloppet och nå resten av kroppen, där de kan förvärra andra hälsoproblem. 

Tandköttsinflammation kan öka risken för eller försvåra vården av till exempel diabetes, reumatisk artrit och stroke. Om du har diabetes ska du vara extra uppmärksam på tandköttsproblem, eftersom det kan leda till ett ökat inflammationstillstånd och påverka blodsockret negativt. Här kan du läsa mer om hur diabetes och tandköttsjukdomar hänger ihop.

Vad kan jag göra?

Ge ditt tandkött och dina tänder den omsorg de förtjänar – komplett munvård och regelbundna besök på din tandvårdsmottagning

Om du orolig för plackuppbyggnad – var inte det! Det finns mycket du kan göra för att hantera plack. Oavsett om du vill förebygga uppkomsten av plack eller om du vill ta bort befintlig plack så är det viktigaste du kan göra att skapa en munvårdsrutin.

En så enkel sak som tandborstning är den mest effektiva metoden för att bli av med plack. Därför ska du borsta dina tänder med en mjuk tandborste i minst två minuter två gånger varje dag och vara noggrann med att även borsta vid tandköttskanten. Har du problem med plack använd gärna en specialanpassad tandkräm som reducerar bakterier och plack. Men enbart detta är inte tillräckligt. Tänder har fem ytor som plack kan fästa sig vid, så det är väldigt viktigt att rengöra alla fem grundligt. Du bör rengöra mellan dina tänder med hjälp av en mellanrumssticka eller tandtråd varje dag. Ge gärna dessa ytor extra uppmärksamhet, eftersom plack uppstår enklare här. Vid behov kan du som ett sista steg i din munvårdsrutin skölja munnen med munskölj. 

Vill du veta mer om hur man skapar den bästa munvårdsrutinen? Ta gärna en titt på vår munvårdsguide. Tänk också på att besöka din tandvårdsmottagning minst en gång om året för professionell rengöring och vård.