Guide i oral protetik – allt du behöver veta

Så tar du hand om dina ”nya tänder”

Att ersätta skadade eller förlorade tänder innebär ingen genväg till att slippa sköta din munhygien – tvärtom. Det är näst intill ännu viktigare att rengöra tänder, mellanrum mellan tänder och tandkött när du fått din protetik. Detta minimerar risken för att protetiken går sönder och behöver bytas, vilket inte bara kostar pengar utan också kan göra fysiskt ont. Även om likheterna är stora vid skötseln av dina tandersättningar så varierar den lite beroende på vilken form av protetik du har. Med rätt vård ska en välkonstruerad protetik kunna hålla i stort sett hela livet. 

Skalfasader

Skalfasader är relativt enkla att ta hand om. Fortsätt sköta din munhygien, två gånger om dagen. Det är också viktigt att använda tandtråd, till exempel GUM® EASY-FLOSSERS, för att ta bort plack. Plack som inte tas bort leder till tandköttsinflammation, vilket kan påverka även den nya fasaden. Tänk i övrigt på att en fasad kan vara mer sårbar än den ursprungliga tand du har haft, tugga inte på hårda karameller, naglar eller pennor, och borsta tänderna noggrann och försiktigt. En mjuk tandborste och cirkulerande rörelser kommer göra att tandköttet inte blir skadat och att kanterna på fasaderna inte exponeras.

Tandimplantat

Noggrann rengöring morgon och kväll är A och O för att få dina tandimplantat att hålla hela livet. Borsta tänderna morgon och kväll och gör ren mellan tänderna innan tandborstningen, vid behov rengör mellan tänderna en extra gång under dagen, detta för att maximera livslängden på implantaten. Avstå också rökning och snusning, då detta kan skada dina nya tänder. Särskilt utvecklade produkter för ändamålet finns, vilket underlättar rengöringen. Under konvalescensen efter operationen kan det också vara läge att använda en postoperativ tandborste, se till exempel GUM Postoperativ Tandborste, som är särskilt skonsam för en öm och nyopererad mun. 

Här kan du läsa mer om implantat och hur du tar hand om dem på bästa sätt. 

Kronor och broar

Det är mycket viktigt att man har en god munhygiensrutin även om man har tandkronor. Man ska borsta tänderna 2 gånger per dagen och göra rent mellan tänderna, använd rätt hjälpmedel, det finns många att välja mellan: olika typer av tandtråd, mellanrumsborstar, tandstickor osv. Detsamma gäller för broar. Dessa används när det är fler tänder i rad som saknas eller när det inte finns någon underliggande tand att fästa en krona i. Eftersom även dessa måste sitta fast så fästs broar i tänder som sitter i närheten av den ersättande tanden. GUM SOFT-PICKS® PRO kan även användas flera gånger per dag ifall man behöver extra rengöring mellan tänderna, detta för att ordentligt komma åt under broarna där det lätt samlas matrester.

Tandproteser

Din tandprotes behöver rengöras dagligen. För att undvika att få repor på protesen bör du inte använda en vanlig tandkräm utan använd en speciell protes-tandkräm alternativ diskmedel och borsta den med en mjuk tandborste. Borsta även försiktigt gommen och underkäken där proteserna brukar sitta eftersom det ökar blodcirkulationen. Har du kvarvarande riktiga tänder ska du självklart även borsta och ta hand om dem.

Efter varje måltid behöver du skölja munnen och protesen för att få bort matrester. När du inte använder protesen bör den också ligga i vatten för att den inte ska torka ut och förlora sin passform. Helproteser bör du, till skillnad från delproteser, inte sova med.

Protetik i det försvagade bettet

Protetik i det försvagade bettet syftar på en artikel, en bok och sedermera också en serie kurser för tandläkare, av Bo Fransson och Annika Torbjörner. Boken tar upp problematiken kring att kraften i munrörelserna när man tuggar leder till en belastning i ersättningarna, vilket till slut kan leda till sprickor och frakturer i protesen. Belastningen sker på högst individuella punkter i proteserna, vilket har gjort att utmaningen för de protetiker som bygger tandprotetik ligger i att få tekniken att tillåta att ersättningarna håller, oavsett vilken mun den sitter i. Tusentals tandläkare, tandhygienister och protetiker i Sverige har redan gått kursen och läst boken, och det ses som en trygghet för patienterna att denna problematik tas tag i och att riskerna för detta minimeras. Prata med din tandläkare om protetik i det försvagade bettet redan idag om du har funderingar på att sätta in någon form av tandersättning.

Kostnader samt för- och nackdelar med olika metoder

Beroende på vilken form av protetik du behöver sätta in, varierar också kostnaden. Behandlingen omfattas också bara av högkostnadsskyddet om den anses nödvändig utifrån funktion och hälsorelaterade skäl. Här berättar vi om vilken ungefärlig kostnad din protetik kan komma att ha, samt går igenom för- och nackdelar med de olika metoderna.

Skalfasader

Priset för skalfasader varierar och är svårt att uppskatta, eftersom flera faktorer spelar in. Behandlingens omfattning, tandläkarens rutin och materialval påverkar priset, men generellt är keramikfasader 3-4 gånger dyrare jämför med kompositfasader.

Nackdelen med skalfasader är att de sällan ingår i högkostnadsskyddet, eftersom det nästan alltid är en estetisk åtgärd. Att sätta fasader på flera tänder, för att få ett unisont leende, blir därför ofta väldigt dyrt. De som genomgått behandlingen kan dock vittna om ett bättre självförtroende och ett vackrare leende. 

Tandimplantat

Implantat är oftast dyrare än annan protetik, då det är en lång process där titanskruvar först opereras in i käkbenet, varpå konstgjorda tänder tillverkas och sätts på plats. Ett enstaka tandimplantat kostar därför cirka 17 000 kronor, medan 45 000 kronor inte är ovanligt för en helkäke. Kostnaden för tandimplantat ingår nästan alltid i högkostnadsskyddet, vilket innebär att slutsumman för dig blir betydligt mer överkomlig.

Även om tandimplantat anses vara den bästa metoden vid förlorade tänder finns det nackdelar. Det kan vara svårare att hålla rent runt implantaten än runt riktiga tänder och att sätta in implantat är en lång och psykiskt krävande process. Implantat kan också drabbas av tandlossning, precis som vanliga tänder, eftersom de växer ihop med käkbenet. De positiva följderna – som förbättrat självförtroende, ett stöd för kvarvarande naturliga tänder och en mycket hög lyckandefrekvens – överväger dock de negativa.

Kronor och broar

Priset för en krona eller bro går egentligen inte att säga innan tandläkaren har sett hur just dina förutsättningar ser ut. Kostnaden varierar beroende på många faktorer, till exempel om kronan kommer vara stödd på tanden eller på ett stift, i vilket material tandkronan kommer att göras, eventuella förbehandlingar, och komplexiteten och omfattningen av ingreppet. Räkna därför med upp till 10 000 kronor per tandkrona och max 35 000 kronor per bro om flera tandersättningar behövs. Detta ingår dock alltid i högkostnadsskyddet och du betalar aldrig mer än 50 % av en kostnad över 3 000 kronor, eller 15 % av kostnader över 15 000 kronor. 

Fördelen med kronor och broar är att du inte behöver operera ut en skadad tand, utan cementerar fast kronan på den. Detta gör att du fortfarande får användning av dina riktiga tänder och slipper kirurgiska ingrepp. En nackdel man ser är att de naturliga tänderna i munnen måste vara friska, annars är risken att även dessa går sönder och att kronor eller broar släpper eller måste göras om. Detta blir då en merkostnad för dig som kund.

Tandproteser

Eftersom materialet är billigare, tillverkningsprocessen enklare och att det inte krävs några ingrepp för att sätta in tänderna, så har alltid tandproteser lägre kostnad än andra tandersättningar. En helprotes kan kosta så lite som strax under 10 000 kronor per käke, medan en partiell protes kan vara mer komplicerad att tillverka och kostar därför något mer, cirka 12 000 kronor. Priset kan variera beroende på materialval, men är ändå mer överkomligt än övriga alternativ. 

Det positiva med löstagbara tandproteser är att nästan alla kan få dem, med undantag för svårt sjuka i exempelvis Parkinsons sjukdom eller Sjögrens syndrom. De är också billigare än övriga tandersättningar. Det finns tyvärr många negativa aspekter med löstagbara tandproteser, vilket gör att denna metod idag ses som sista utvägen om inga andra ingrepp är möjliga. Det kan till exempel vara svårt att tugga mat ordentligt när du fått dina tandproteser och det kan behövas mycket träning för att återfå normal tuggförmåga. Därför finns det en risk att du får äta lättuggad mat i flera månader innan du kan börja äta precis vad du vill igen. Det kan också vara svårt att prata med en protes i munnen till en början. Många stavelser och ord behöver läras om på nytt men även detta försvinner med träning. Om passformen inte är som den ska finns risk för skavsår. Detta bör dock åtgärdas hos en tandläkare så fort som möjligt. Efter några månader sätter sig rutinen och med tålamod kommer så småningom användandet av protes att bli det nya normala.

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.