Om visdomständer och varför de ofta medför problem

Hur vet jag om jag fått eller kommer att få visdomständer?

En vuxen människa har mellan 28 och 32 tänder beroende på hur många visdomständer hen får, och de allra flesta personer får fyra visdomständer. Det händer dock att vissa personer bara får någon eller några av dem, medan andra kan leva utan visdomständer hela livet. I de fall där de uteblir handlar det vanligtvis om att man visst har visdomständer i käken, men att dessa aldrig bryter upp genom tandköttet. 

När visdomstanden är på väg upp uppstår det oftast problem, vilket uppmärksammar dig om att det just är en visdomstand som nalkas, annars kan det vara svårt att hålla reda på när tänderna är på väg upp ur käken. Det enklaste sättet att ta reda på om du fått några visdomständer, eller om de är på väg, är att prata med din tandläkare när röntgenbilder tas på din mun.

Problem med visdomständer

Tyvärr upplever de flesta problem av något slag när deras visdomständer växer fram. Vanliga problem är att området runt visdomstanden blir infekterat eller inflammerat. Vissa får ont i örat och smärta vid sväljning, medan andra kan drabbas av en svullen kind. 

Ömt och svullet

Något de flesta upplever någon gång under visdomstandens uppkomst är ömhet och svullnad. Det är inte konstigt med tanke på att tanden tränger igenom tandköttet. Medan visdomstanden är på väg upp bör du ta det försiktigt med att borsta där det gör ont, för att inte skapa mer irritation än nödvändigt. Borsta försiktigt men noggrant. Plack behöver ändå tas bort, annars kan du få problem både med karies och tandköttsinflammation.  

Visdomständer och inflammation

Visdomständer, inflammation och infektion är vanligt eftersom tandköttet kan bli inflammerat när visdomstanden växer fram. Det kan också resultera i ett svullet tandkött eller en svullen kind, vilket i sin tur medför att gap- och tuggförmågan blir begränsad samt att man kan få svårt att få i sig tillräckligt med näring. Tillståndet är naturligtvis även smärtsamt. Inflammation i visdomständer kan även ge huvudvärk och feber.

Trång tandrad

Ett annat problem är att tandraden är trång hos många personer redan innan visdomstanden tränger upp, vilket gör att tanden kan växa snett och skada intilliggande tand. En del uppfattar även att trångställningen i tandraden förvärras i samband med visdomstandens frambrott.

Fickor i tandköttet

Det kan uppstå fickor i tandköttet runt tanden. Där ansamlas lätt bakterier som också kan resultera i infektioner. I värsta fall sprider sig infektionen till kinden och ända ned i halsen.

Ökad risk för karies

Med tanke på att visdomständerna är placerade längst bak i munnen kan det vara svårt att rengöra området runt tänderna, vilket också kan vara en orsak till bakterieansamling. Om det pågår under en längre tid kan karies lätt uppstå. Det finns tandborstar och andra hjälpmedel som är utformade för att göra rengöringen längst in i munnen lättare.

Hur behandlas problemen? 

Beroende på typ av problem kan behandling i det akuta skedet variera något. När du upplever problem där exempelvis dina visdomständer gör ont, alternativt att du har ett ömmande eller svullet tandkött, är det viktigt att du besöker tandvården för en undersökning. Då tar tandläkaren också röntgenbilder av dina visdomständer, och därefter görs en bedömning på åtgärder anpassade till dina problem. Till en början kan tandläkaren fokusera på att lindra din värk och därefter görs en permanent åtgärd, som exempelvis att dra ut de visdomständer som gör ont om det behövs. 

Rengöring hos tandläkare

Om det uppstått en inflammation i tandköttet kan du behöva uppsöka din tandhygienist eller tandläkare för en grundlig rengöring av området runt dina visdomständer. Om inflammationen är långt gången kan du samtidigt behöva genomgå en penicillinkur. 

Efter rengöring hos tandläkaren kan du själv behöva upprätthålla extra munvårdsrutiner hemma. Exempelvis kan du bli ordinerad bakteriedödande medel i form av gel eller munskölj. 

Dra ut visdomstand

Om du har en visdomstand som besvärat dig flera gånger är det vanligt att din visdomstand tas bort. Om en större del av tanden vuxit fram extraheras tanden, det vill säga att den helt enkelt dras ut. Det görs med lokalbedövning och efter extraktionen blir du ordinerad smärtstillande medicin.

Visdomständer som kräver operation

Om tandläkaren bedömer att din tand sitter komplicerat till, eller om den inte vuxit upp speciellt mycket, kan det krävas ett kirurgiskt ingrepp för att ta bort en eller flera visdomständer. En operation innebär då att tandläkaren gör ett snitt i tandköttet, borrar bort en del av benet runt tanden och ibland klyvs tanden i flera mindre bitar för att lättare kunna plockas loss. Operation av visdomständer sker under lokalbedövning, men om du upplever en stor oro finns det möjlighet att även bli behandlad med lugnande medicin i samband med ingreppet.

Remiss till käkkirurg

I vissa fall är situationen så pass komplicerad att det krävs en specialisttandläkare inom käkkirurgi för att operera ut tanden. Om så är fallet remitterar din allmäntandläkare dig till kirurgen som kommer bedöma vilken eller vilka visdomständer som kräver operation.

När visdomstanden är borttagen

När en visdomstand är borttagen lämnas ett hål i tandköttet. Det är inte ovanligt att området är ömt och svullet samt att du kan se något som liknar vita trådar. Det är ett typ av protein och är en naturlig del av läkningsprocessen. Det är viktigt att du låter hålet läka och försöker undvika att det hamnar matrester där. Om du opererat ut visdomstanden kan tandläkaren ha sytt ihop såret och dessa stygn lossnar av sig själva efter cirka två veckor. 

Du bör borsta dina tänder som vanligt, men med viss försiktighet runt området där tanden suttit. Efter några dagar ska hålet ha läkt en del och då kan du börja borsta närmare hålet. Efter ungefär två veckor har läkningsprocessen gått så långt att du kan rengöra som vanligt. Ibland krävs det ett visst medel som rengör området, men om så är fallet informerar din tandläkare dig om det.

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.