Rotfyllning – varför det görs och hur det går till

Texten är faktagranskad av Ali Farahzadi, specialisttandläkare inom endodonti på tandvårdskedjan Aqua Dental. 

Varför görs rotfyllning av en tand? 

I tandens mitt finns en pulpa bestående av blodkärl och nerver. Om du drabbas av svår karies kan dessa mjukdelar bli angripna vilket i sin tur resulterar i en inflammerad pulpa. Vid det stadiet går inte hålet i tanden att enbart laga utan det krävs även en rotfyllningsbehandling. För att på så sätt återställa tandens funktion utan att behöva ta bort den helt.

Symptom i tanden

Det finns flera olika symptom på när du kan behöva rotfyllning av en tand. Det finns inte bara ett typ av symptom och man behöver inte heller ha alla. Men om du har en pulserande värk eller skarp smärta i tanden som stör din vardag är det ett tydligt tecken på att något är fel. Om du har svårt att sova eller rentav vaknar av tandvärk är även det ett tydligt symptom. Andra symptom kan vara att smärtan sitter i hela käken, i tinningen, huvudet, nacken eller bakom ögat. Om något känns fel i munnen bör du alltid kontakta din tandläkare.

Så går behandlingen till 

En rotfyllningsbehandling går ut på att avlägsna den inflammerade mjukvävnaden i tanden och fylla rotkanalerna med guttaperka, eller något annat bakterietätt och biokompatibelt material. En rotfyllning kan vara ett omfattande ingrepp som således ibland kräver fler än ett besök. Det första steget av behandlingen går ut på att avlägsna den infekterade delen av pulpan. När tanden sedan ska fyllas är det viktigt att inga bakterier eller saliv tränger in, därför lägger tandläkaren en plastduk över området runt tanden som ska behandlas. Därefter rengörs tanden, både med bakteriedödande vätskor samt små specialanpassade filar. Ibland går tanden att rotfylla direkt, men ibland krävs det att tandläkaren lägger i ett antibakteriellt medel i rotkanalerna under en viss tid. Tanden täcks därefter med en temporär fyllning. När du sedan kommer till tandläkaren efter någon vecka för att slutföra rotfyllningen läggs plastduken på tanden igen. Därefter spolar och rengör tandläkaren rotkanalerna igen, följt av att guttaperkaspetsar fyller ut rotkanalerna. Efter en rotfyllningsbehandling kan vissa känna ömhet i tanden, vissa upplever även att det efter en rotfyllning gör ont. Du kan bli ordinerad att ta värktabletter, men annars brukar värken gå över av sig själv efter några dagar.

Återbesök för kontroll

När en rotfyllning av tand utförts är det viktigt att kontrollera att fyllningen satt sig, att inflammationen i tanden lagt sig och att inga gamla eller nya problem går att finna. Genom att konstatera att allt ser bra ut kan man säkerställa att rotfyllningsbehandlingen var lyckad och att tandens funktion är återställd.

Oro inför behandlingen – gör en rotfyllning ont?

Många personer oroar sig för att genomgå en rotfyllningsbehandling. Man kan vara rädd för att en rotfyllning gör ont eller att man känner obehag över risker. Men det finns ingen anledning till att känna oro då de allra flesta behandlingar lyckas väl, samt att det idag går fort och är möjligt att utföra helt smärtfritt. Om tanden dock är väldigt angripen och pulpan är inflammerad kan början av ingreppet och själva bedövningen göra ont att sätta, men när tandläkaren väl nått rotkanalen kan bedövningen appliceras där direkt för effektiv smärtlindring. I vissa fall, om en allmäntandläkare bedömer situationen som extra komplicerad, kan du bli remitterad till en endodontist. Det är en specialisttandläkare inom just rotfyllningar som arbetar uteslutande med den typen av behandlingar. Då får du expertutlåtanden och hjälp av tandläkare helt specialiserade på att lösa din typ av problem med munhälsan.

När rotfyllningen behöver göras om

I de allra flesta fall lyckas en rotfyllning av tanden bra, men ibland behöver rotfyllningen göras om. Om behandlingen inte är helt tät kan bakterier hitta ner till tandens mitt igen för att starta ett nytt angrepp som behöver en ny rotfyllning. Om bakterier hittar in blir käkbenet inflammerat och det kan bildas varkulor vid rotspetsen samt att tanden kan kännas öm. Om det första arbetet inte blev bra kan det krävas en rotspetsoperation som innebär att man opererar bort tre millimeter av rotspetsen och gör om hela eller delar av rotfyllningen i tanden. Skulle inte det vara ett alternativ eller att tandläkaren upplever att din situation är för komplicerad kan du remitteras till en rotfyllningsspecialist.

Rotfyllning eller tandutdragning

Den största fördelen med att genomgå en rotfyllningsbehandling är att du slipper dra ut tanden och ersätta den med exempelvis ett tandimplantat. På så sätt kan du efter behandlingar och läkning använda din tand i många år framöver. Sätts inget implantat in blir den saknade tanden ett tomrum där bakterier kan samlas, samt att det kan kännas besvärande att le eller prata. Hos tandläkaren är valet mellan rotfyllning eller tandutdragning nästan uteslutande rotfyllning. Att extrahera en tand är alltid det sista valet och något som bör undvikas om möjligt. Man fattar beslutet utefter patientens allmänna hälsa, hur väl munhygienen sköts och vilka förutsättningar som finns att ersätta den utdragna tanden. Genom röntgenbilder och undersökningar fastställer sedan din tandläkare om huruvida din tand bör dras ut samt om den är lätt eller komplicerad att ta loss. Även om man gärna vill behålla tänder som går att laga är tandutdragning en vanlig procedur. Din tandläkare hjälper dig att besluta om rotfyllning eller tandutdragning är bäst utifrån dina förutsättningar.

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.