Vad är Fluor?

Vad är fluor och varför är det viktigt för tänderna?

Även om vi i dagligt tal använder oss av ordet fluor är det en gas och det är i själva verket olika fluoridföreningar som används i tandvårdsprodukter. Fluor finns naturligt i vår jordskorpa, i vattnet vi dricker samt i mycket av det vi äter. Därför får vi i oss fluor varje dag, dock i så små doser att de inte är tillräckligt för att skydda tänderna. Det var faktiskt så man upptäckte dess välgörande funktion från början, eftersom de som bodde i områden med högre fluorhalt i vattnet, också hade bättre tandhälsa och färre hål i tänderna (karies) - läs mer om karies här!

När du använder en fluorprodukt ger den ett tillfälligt skydd som efter några timmar av mat och dryck försvinner/mattas av. Det är därför som vi behöver tillföra nytt fluor regelbundet så att våra tänder har goda förutsättningar att återhämta sig efter vi ätit eller druckit. I vår kropp är det salivens funktion att neutralisera syraattacker, men vi har inte så pass långa pauser mellan maten att saliven hinner med att göra hela jobbet. Fluor kan dock inte göra jobber helt själv. Läs mer om hur du kan ta hand om din mun på bästa sättet här!

Olika sorters produkter

Det finns många olika typer av fluorprodukter. Tandkräm, munskölj, sugtabletter, tuggummi och produkter med fluoröverdrag som till exempel tandtråd och tandstickor. Och inom varje produktkategori finns olika styrkor och funktioner, beroende på vad du behöver. 

• Tandkräm – Den vanligaste fluorprodukten är såklart tandkräm. Med den gör vi rent tänderna, stärker emaljen och skapar ett skydd mot karies och syraangrepp. Alla våra tandkrämer innehåller den fluorkoncentartionen som rekommenderas av tandvården. Här hittar du alla våra tandkrämer!

• Munskölj– Det finns en uppsjö olika munskölj och munvatten för olika behov din mun kan ha - inte alla för samma sak. Fluorskölj är då en variant av munskölj där tanken är att skölja munnen med en blandning som applicerar fluor i varje skrymsle och vrå. Detta är framförallt ett komplement för personer med aktivt kariesangrepp eller med hög risk för karies (till exempel muntorra eller under ortodontibehandling - med tandställning) Här hittar du alla våra munskölj!

• Flourtabletter – Fluor i tablettform finns både som salivstimulerande och enbart som extra fluortillskott. Först och främst riktar den sig för dem som inte kan skölja munnen med fluorskölj. 

• Tuggumi – fluortuggummi kan vara ett alternativ om du behöver balansera pH i munnen efter en måltid. Att tugga tuggummi är dock lite kontroversiellt då det kan ha påverkan på käkmuskulaturen och leda till problem. Vill du använda tuggummi rådfråga gärna tandvården om det kan vara en bra lösning för dig.  

• Övrigt – Det finns flera andra tandvårdsprodukter som har fluor på sig. Det kan till exempel handla om sådant som tandtråd, tandstickor och tandtrådsbyglar.

Vilka produkter du behöver är både en smaksak och en fråga om behov. Som grundregel behöver alla människor göra rent tänderna med tandborste och tandkräm, samt göra rent mellan tänderna med antingen mellanrumsborste, tandtråd, eller tandsticka – igen beroende på vad man trivs med och vad som är lämpligt för ens mellanrum. Tillägg utöver det beror på problembilden. Om du till exempel är en person med stor baktierietillväxt och ständigt återkommande kariesangrepp, ja då kan en kombination av det mesta behövas. Du kan dessutom behöva en antibakteriell behandling i kombination med fluor, som till exempel GUM® PAROEX® tandkräm.

Läs mer om produkten och köp den här:

Fluorhalter

Förutom att fluor stärker vår emalj och skyddar våra tänder mot syra- och kariesangrepp, kan användning av fluorprodukter hjälpa till att bromsa redan befintliga kariesangrepp som kan avstanna helt så att ingen annan behandling behövs. 

Vilka fluorhalter man behöver i sin tandkräm är dels åldersrelaterat men också utifrån personliga behov.

Fluorhalter i tandkrämer anges i ppm, dvs “parts per million” som är 1000 gånger mindre än procent (per cent = per 100). Värde som visas berättar om mängd fluorjoner som finns i produkten. Fluorhalter i tandkrämer delas primärt in i ålder på följande vis:

• Första tanden – 2 år: ska borsta två gånger om dagen med en anpassad barntandkräm med låg fluorhalt (1 000 ppm) och en mängd som motsvarar ett riskorn eller barnets nagel. 

• 2 år – 6 år: ska borsta två gånger om dagen med en anpassad barntandkräm med låg fluorhalt (1 000 ppm) och en mängd som motsvarar en ärta.

• 6 år – vuxen: ska borsta två gånger om dagen med vanlig tandkräm med normal fluorhalt (1 450 ppm) och en mängd som motsvarar cirka 2 centimeter. Dock kan smak och slipmedel i “vuxen”-tandkrämer vara för mycket för ett barn. Därför finns flera alternativ anpassade för barn med rätt fluorhalt men med god smak och mindre slipmedel. Prova gärna GUM JUNIOR Tandkräm som är speciellt utvecklad för att skydda barnets tänder och tandkött i en avgörande tidspunkt i utvecklingen: när deras permanenta tänder växer. 

• Utöver detta finns även de med aktiva karies eller en hög risk för kariesangrepp. De bör anpassa sin fluorhalt utifrån sin personliga problembild tillsammans med sin tandhygienist.

Många tandvårdsprodukter för vuxna personer ligger på en lägre fluorhalt än vad som rekommenderas. Därför är det viktigt att kontrollera mängd fluor i din tandkräm eller köpa den på ett ställe där vi vet att rekommendationer följs, som på ett apotek eller hos din tandvårdsklinik.  

Fluorhalten i munskölj till skillnad från tandkrämer anges oftast i procent och då syftar man på fluorföreningar som finns i produkten, inte fluorjoner. Det vanligaste fluorkällan i tandvårdsprodukter är Natriumfluorid (NaF) och den innehåller knappt 50% fluorjoner. Fluorskölj är inte nödvändig för en frisk individ så att fråga gärna tandvården om du behöver en sådan. Vanligtvis rekommenderas det:

• för barn upp till 12 år och friska vuxna - munskölj med 0,05% Natriumfluorid, det är just den koncentrationer som WHO rekomenderar för daglig profylax. 

• för vuxna och äldre barn med aktiv karies och/eller i riskgrupper - munskölj med 0,2% Natriumfluorid.

Fluorhalter i dricksvatten

På de allra flesta ställen i Sverige är fluorhalten i vårt dricksvatten låg. Halterna mäts regelbundet och på din kommuns hemsida kan du vanligtvis läsa mer om de specifika halterna där du bor. Men på några ställen i landet är värdena förhöjda. Detta gäller framförallt i samband med egenborrade brunnar. Om du har en egen brunn på tomten är det lämpligt att kontrollera fluorhalten i det vattnet, framförallt om du har eller ska få barn. Hos många kommuner är det kostnadsfritt att skicka in ett sådant vattenprov om man är gravid eller har barn. Annars är kostnaden mycket låg och ligger på en eller ett par hundra kronor.

Risken med att dricka för mycket fluor ligger främst hos barn från tiden dem ligger i magen. Just då, när barnet ligger fortfarande i magen utskott till tänderna bildas och kan skadas av höga fluorhalter. Samma gäller även små barn med mjölktänder. Dem permanenta tänder finns redan i käken och kan vara känsliga för höga fluorhalter. Läs mer om hur och när barnens tänder kommer upp och hur man tar hand om dem på bästa sättet Här!

Det som bedöms är risken för missfärgade tänder i form av emaljfläckar som kan bli permanenta. Alla emaljfläckar beror dock inte på för höga fluorhalter. Det finns även andra former av missfärgningar vid mycket höga fluorhalter, något som är ytterst ovanligt i Sverige.

Livsmedelsverkets riktlinjer för dricksvatten och fluorhalter i milligram fluor per liter vatten:

• Under 1 mg – nästan ingen risk alls.

• 1 – 1,3 mg – liten risk.

• 1,3 – 1,5 mg – risk. Bör ges i begränsad mängd till barn som är 6 månader eller yngre.

• Över 1,5 mg – stor risk. Bör inte drickas av barn som är 18 månader eller yngre.

Vattenfluoridering

Det fluor som finns i vårt svenska dricksvatten finns där på naturlig väg eftersom det är en del av vår jordskorpa. På olika håll i världen är det dock vanligt att tillsätta fluor till dricksvattnet för att förbättra den generella tandhälsan. Detta gjordes även här i Sverige förr, men är sedan 1970-talet förbjudet enligt svensk lag. Därför sker inte vattenfluoridering i Sverige, även om det fortfarande sker i andra länder.

Risker och myter

Ett av våra mest omdebatterade ämnen på senare år för många myter och missförstånd med sig. Larm som säger att fluoranvändandet är skadligt gör vissa oroliga. Så oroliga att de till och med väljer bort fluorets skyddande effekt på sina eller sina barns tänder. 

Vi börjar med att klargöra att fluor både är bra och giftigt, allt beroende på dos. För precis som med andra kemiska ämnen, som till exempel zink, är fluor skadligt om det sväljs i stora mängder. Fluorprodukter som är tillverkade för att vårda och stärka våra tänder är dock aldrig tänkta att sväljas. De ger en lokal behandling som enbart ska läggas som en skyddande film på tanden, och inte förtäras. Fluor måste sväljas för att vara en risk eftersom munslemhinnan inte kan ta upp fluor. 

Oroliga föräldrar kan tänka på hur svårt det är att få ett barn att spotta ut exempelvis tandkrämen. Att det finns en risk att barnet sväljer skummet med fluor i. Även om produkten inte bör förtäras, kan det vara bra att veta att risken för förgiftning ligger långt över en eventuell klunk tandkrämsskum. Faktum är att Vårdguiden informerar att ett barn behöver få i sig 5–15 mg fluor per kilo kroppsvikt innan eventuella förgiftningssymptom kan uppstå. Det innebär att ett barn på 10 kilo behöver äta tre hela tandkrämstuber för att en risk ska kunna uppstå. Följer man rekommendationen av en mängd motsvarande ett riskorn för de under två år och en ärta för de under sex år, kan man alltså omöjligt överdosera fluor hos sina barn. Har man dock förhöjda värden av fluor i sitt dricksvatten, bör det tas med i beräkningen av fluorintaget.

Påståenden som säger att fluor kan skapa alla möjliga sjukdomar är baserade på antaganden eller forskning som gjorts på höga halter i dricksvattnet, alternativt som inte utförts på ett korrekt sätt. 

Göra rent tänderna utan fluor – skyddar inte tänderna

Fluorfri tandkräm, munskölj och andra tandvårdsprodukter innehåller många gånger välgörande och rengörande ämnen som är lämpliga att ha vid skötsel av tänderna. Det man dock blir utan helt är dels stärkandet av emaljen, som gör tänderna tåliga och starka, och dels skyddet mot karies och syraangrepp. Dessutom kan du inte påverka redan aktiva kariesangrepp på samma sätt som du kan med fluor. En fluorfri tandkräm rekommenderas därför inte av svenska tandvården och bör vanligtvis undvikas.

Sveriges tandläkarförbund – rekommendationer

Fluor har använts i Sverige sedan andra halvan av 1960-talet. Det finns en mycket bred och stark vetenskaplig grund som ligger bakom beslutet att använda fluor som behandling och skydd av våra tänder. Sveriges tandläkarförbund rekommenderar användandet av fluor och ser då och då över sådant som riktlinjer för att säkerställa en trygg användning. Det är oetiskt att utföra experiment där en patientgrupp blir utan fluor, eftersom det finns så höga risker för förstörda tänder och andra permanenta skador. Det finns inga andra aktiva substanser idag som ligger i närheten av effektiviteten hos fluor.

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.