Vad är TMD?

Om smärtor i käkleden och sambandet med annan smärta 

Många får någon gång i livet smärta eller annat obehag i tuggmusklerna eller käkleden. Det här är så vanligt att det generellt inte är något att oroa sig för och ofta försvinner besvären av sig själva efter några veckor eller mer.

Men i vissa fall dröjer sig besvären kvar och kan då vara symtom på så kallade temporomandibulära problem, TMD, vilket kan sammanfattas med att käkleden inte fungerar som den ska.

Ibland kan dock problemen vara mycket mer komplexa än så. Studier visar att smärta hos patienter med diagnosen TMD ofta har samband med andra led- och muskelsmärtor. Detta visar exempelvis en brasiliansk studie att så många som nio av tio personer med diagnosen TMD också har smärta någon annanstans. Enligt en annan studie har TMD-patienterna 5,5 procent högre risk för annan fysisk smärta än vad övriga patienter har.

Vilka andra symtom kan TMD ge?

Förutom ont i tuggmuskler och käkleder kan den som lider av TMD till exempel också ha huvudvärk, känna smärta när de gäspar eller gapar stort. 

Vissa patienter kan få andra problem med käkarna, som till exempel att det uppstår ett klickande och/eller knakande ljud när de öppnar och stänger munnen eller att käken ”hoppar ur” eller ”fastnar” i något läge. Plötsligt kan man också uppleva en förändring som att över- och underkäke inte passar ihop.

Vad som kan försvåra diagnosen är att flera av de typiska problemen vid TMD också är vanliga vid andra sjukdomar eller besvär. Det kan till exempel vara symtom som migränliknande huvudvärk, ryggont, ont i öronen och/eller obehag av tryck bakom ögonen.

För att få rätt diagnos är det därför viktigt att en tandläkare gör en klinisk undersökning och tar lämpliga röntgenbilder och att man också går igenom tidigare tandvårds- och sjukjournaler. 

Kopplingen mellan huvudvärk och TMD

Det har länge varit känt att det finns en koppling mellan huvudvärk och TMD. Exakt hur kopplingen ser ut vet man inte. Men flera studier visar att kopplingen tycks dubbelriktad, det vill säga att samtidigt som en majoritet av TMD-patienterna tycks ha huvudvärk så är det omvända förhållandet att många patienter med spänningshuvudvärk och migrän också har TMD. Det är också känt att spänningar i tuggmuskulaturen är en av de botbara orsakerna till till tinnitus.

Hur behandlas TMD? 

Även om det inte finns något direkt botemedel mot TMD så finns det mycket att göra för att dämpa symtomen. Därför är det viktigt att uppsöka tandläkare för att få en ordentlig utredning och hjälp utifrån den.

Det finns flera behandlingar som kan lindra symtomen:

• Receptfria värktabletter eller muskelavslappnande läkemedel

• Receptbelagda smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel

• Att patienten lär sig någon avslappningsteknik för att själv kunna kontrollera muskelspänningarna i käken. Tandläkaren kan därför ge råd om stresshantering eller föreslå en kurs

• Antidepressiva läkemedel

• Man kan också använda en bettskena för minska att de skadliga effekterna på tänderna från tandgnissel eller andra besvär som patienten har från käkleden och som i sin tur kan ge till exempel huvudvärk

• Tandläkaren kan också ge förslag på försiktig stretching av käkleden

Däremot så brukar man i första hand oftast avråda ifrån kirurgiska ingrepp och andra behandlingar som ger permanenta förändringar i bettet.

Källor: 

Internetodontologi.se, Huvudvärk och TMD,, Hansson Einar, Publiceringsdatum 20 Okt 2021

Tandläkartidningen, 4 jan 2017, Hansson Einar 

Praktiskmedicin.se, publiceringsdatum, 1 dec 2020, redaktionen