Hur smeden blev tandläkare – en kort historia om tandläkarens yrke

Behovet växte genom åren

Under antiken utvecklades kunskaper om tandläkarkonsten och under medeltiden började en del barberare specialisera sig på kirurgi. I Europa växte en ny yrkesgrupp fram och i takt med alla krig under 1500- , 1600- och 1700-talet var behovet av kirurgiska ingrepp stort. Det behövdes helt enkelt folk som inte bara kunde amputera ben eller armar och avlägsna kulor men även sådana som kunde skära upp bölder och dra ut tänder.

Även om många så kallade fältskärer var duktiga, fanns det inte någon kunskap om hur viktig det var med hygien under kirurgiska ingrepp och bedövningen bestod oftast av alkohol och en träpinne mellan tänder. Detta orsakade enorm smärta och lidande och dödligheten var hög.

Även under fredstider hade de som specialiserade sig på tandutdragningar lätt att få jobb. År 1663 blev det ett ”standardiserat” yrke. Med ett kungligt brev bestämdes då att alla som ville utöva tandläkekonst i Sverige måste visa sina färdigheter inför Collegium Medicum, dåtidens Socialstyrelsen. Smeden kunde nu göra ett prov och få intyg för att bli ”tandläkare” och skaffade sig både munskruvar och tandtänger att bända loss tänderna med. Verktygen som i nutiden skulle betraktas mer som tortyrredskap än tandvårdutrusning.       

Det blev ett legitimerat yrke till slut

Tandläkekonsten fortsatte att utvecklas som ett särskilt yrke med fokus på att dra ut och laga tänder och att framställa proteser. I många länder blev tandläkekonsten en del av läkarutbildningen, medans det i andra, som till exempel i dem nordiska länderna, inrättades särskilda tandläkarhögskolor. Samtidigt var det dyrt för fattiga och sjuka att få hjälp och många människor fick förlita sig på välgörenhet, kyrkan eller hjälporganisationer. Smeder och barberare utan formell utbildning hade alltså länge en funktion att fylla.

Då som nu kan det vara en kostsam historia att laga tänder, därför är det alltid värt att förebygga och ta hand om sin mun. Här kan du läsa hur man skapar den optimala munvårdsrutinen.   

Vikten av en god munvårdsrutin

Du kan hjälpa till att bibehålla en god munhälsa och allmänhälsa genom att ta hand om din mun på rätt sätt. Det optimala är att göra rent mellan tänderna, borsta dem ordentligt och – om du har behov av det – skölja med munskölj.

1. Rengör mellan tänderna

Det är vetenskapligt bevisat att om man rengör mellan tänderna, och sedan borstar tänderna, lyckas man ta bort upp till 20 % mer plack (bakterieansamlingar) jämfört med enbart med tandborstning.

Läs mer om hur du rengör mellan tänderna här!

Våra ergonomiskt utformade GUM® EASY-FLOSSERS gör det lätt att använda tandtråd.

2. Borsta tänderna – tänk 2x2x2

GUM SONIC DAILY Batteritandborste har en extra vibrationskraft som hjälper dig att uppnå ett bättre resultat än med en vanlig manuell tandborste och de avsmalnande borststråna når 50% mer effektivt in mellan tänderna och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten. 

3. Skölj vid behov

GUM SensiVital®+ Munskölj hjälper till att förebygga karies och stärka emaljen tack vare kalcium och kombinationen av fluor och isomalt. Den ger snabb och långvarig lindring från ilningar i tänderna och vårdar din munhälsa.

Källan: Prof. Björn Klinge, Pamela Andersson: ”Din hälsa sitter i munnen” The Book Affair, 2020

Läs mer om Prof. Björn Klinge, hans publikationer och forskningsprojekt här.

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.