Utvecklingen och funktionen av mjölktänder
Redan tidigt i mammas mage bildas människans mjölktänder och anlagen till de permanenta tänderna som kommer efter tandömsningen. När barnet föds ligger mjölktänderna redo precis under tandköttet och de flesta barn får sedan sin första tandsprickning vid 6–8 månaders ålder. Varför det heter mjölktänder råder det delade meningar om. Självklara kopplingar görs såklart till amningen av mammas mjölk i samband med mjölktändernas tandsprickning, men även till det faktum att mjölktänder är en aning ljusblå i tonen och liknar mjölk.
Mjölktänder – antal i olika åldrar
Nedre framtänderna är de allra första mjölktänder ett barn får, hur de sedan växer fram varierar. Totalt är mjölktänder tjugo till antalet och små i storleken då mjölktänder är anpassade för det lilla barnets mun.
0–5 år
Mellan 6 månader och 3 års ålder växer samtliga mjölktänder fram vilket kallas tandsprickning. Har inte barnet fått någon tand alls vid 1,5 år bör tandläkare kontaktas för kontroll. Tandköttet kan bli lite irriterat när tänderna växer fram men barn blir inte sjuka av tandsprickning. Vissa barn uppvisar dock högre kroppstemperatur i samband med detta. En möjlig förklaring kan vara den ökade metabolismen som ökar tandframbrottets hastighet, vid tandsprickningen.
Direkt från det att första tanden kommit upp bör barnet vänjas vid att borsta tänderna med fluortandkräm, men det ska ske på ett mjukt och lekfullt sätt. Det viktigaste från början är helt enkelt att skapa en trygg känsla kring rutinen. Borsta hellre alla tänder snabbt och lätt, än att trötta ut barnet och inte bli klar.
6–12 år
Vid 6 års ålder börjar normalt sett de första mjölktänderna lossna. Den så kallade sexårstanden är de nya kindtänderna som växer fram längst in i munnen och bör uppmärksammas så fort som möjligt för att hållas ren i ett tidigt skede. Börja titta efter den redan vid 5 års ålder så den inte missas. Eftersom de permanenta tänderna växer upp under de gamla mjölktänderna löser kroppen själv upp tandroten på de gamla tänderna, därför tappar man inte tänder med tandrötter.
Ett barn tappar alla 20 mjölktänder under ett förlopp på flera år mellan 6 och 12 års ålder. De nya permanenta tänderna som vuxit under mjölktänderna blir tillsammans med de extra kindtänderna längst bak totalt 28 tänder. Längre fram kommer även visdomständerna vilket gör att munnen totalt kan få 32 tänder.
Komplikationer med mjölktänder
Barn växer och behöver näring och omvårdnad. Du hjälper ditt barns tänder bäst genom regelbundna tandläkarbesök, goda munvårdsrutiner, en fluortandkräm för barn, rätt kost och regelbundna måltider.
Hål i mjölktänder
Den största risken med mjölktänder är karies eftersom mjölktänder är extra känsliga mot just karies. Ett nonchalant intryck till hål i mjölktänder som dyker upp ibland är att eftersom mjölktänderna ändå ska bytas ut så gör det inget. Men det är inte sant. Hål i mjölktänder kan leda till skador på de permanenta tänderna, ömhet, inflammation och ett sämre allmäntillstånd. Om barnet har tandvärk kan det göra att matlusten minskar och sömnen drabbas, det i sin tur kan leda till störningar i växten och vikten.
För många tänder
Det kan hända att barn får extra tänder kallade extratand. Dessa bör avlägsnas av specialisttandläkare eftersom de vanligtvis växer utanpå tandraden och stör riktning och rötter hos övriga tänder.
För få tänder
Det händer ibland att permanenta tänder uteblir. Om barnet går till sina tandläkarbesök kan detta upptäckas i tid och korrigeras med hjälp av en bettplanering.
Mjölktänder som fastnat
Det kan uppstå situationer som gör att mjölktänder inte lossnar, trots att den permanenta tanden trycker på underifrån. Detta är inget ovanligt och något som tandläkaren kan hjälpa er med. Det kan också handla om att det inte finns något anlag till en permanent tand under mjölktanden och därför finns det ingen anledning för kroppen att göra sig av med tanden. Mjölktänder som vuxen fungerar bra så länge tanden sitter ordentligt.
Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.