Demens och munhälsa

Vad är Demens?

Demens är ett samlingsnamn på flera olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Det finns olika typer av demenssjukdomar där den vanligaste och mest förekommande formen är Alzheimers sjukdom. I Sverige finns ca 160 000 personer som har diagnosen demens.

Demens är inte ett naturligt åldrande, men den påverkas bland annat åldrandet och ärftligheten. Det forskas kontinuerligt om ämnet/sjukdomen men tyvärr finns det inget botemedel idag, däremot finns det viss hjälp för att kunna lindra symptomen.

De fyra vanligaste demenssjukdomarna

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom. Sjukdomen börjar i tinningloberna och sprider sig till hjässloberna för att sprida sig över hela hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom skrumpnar nervceller och dör i onormal takt. Det gör att en stor del av nervcellernas impulser inte skickas vidare till hjärnan och aktiviteten minskar.

Blodkärlsreleterad demens (vaskulär demens)

Är den mest förekommande demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Den orsakas av att blodkärlen i hjärnan på något sätt har blivit skadade. Vid vaskulär demens sker insjuknandet i etapper. Blodkärlsrelaterad demens orsakas av att nervcellerna i hjärnan inte får tillräckligt med näring och syre. En annan anledning till att hjärnan får för lite syre är blodproppar eller blödningar i hjärnan, det som kallas för stroke. Att ha högt blodtryck kan också göra att du får blodkärlsrelaterad demens.

Lewy Body demens

Denna sjukdom är ren blandning av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom eftersom förändringar i hjärnan liknar varandra. Vid Lewy Body demens finns små klumpar av protein, lewykroppar i hjärnan. Lewykroppar är runda, rosafärgade strukturer vars innehåll är skadligt för nervcellerna.

Frontallobsdemens

Frontotemporal demens kallas även för pannlobs- eller frontallobsdemens. Vid frontallobsdemens skadas nervceller i pann och tinningloberna. I pannloberna sitter bland annat centra för personlighet och omdöme. Det kan vara svårt att diagnosticera frontallobsdemens eftersom symtomen ofta tolkas som depression, spykos eller utbrändhet. 

Symptom på demens

Det vanligaste tecknet på demens är minnesstörningar men även kognitiva störningar såsom svårigheter, orientera sig utomhus och/eller i hemmiljön, försämrat omdöme samt svårigheter till abstrakttänkande. Så småningom kan det dyka upp problem med att komma ihåg att äta, sköta sin hygien samt hålla sig ren/duscha. Man kan även förlora de motoriska och praktiska färdigheterna, tex hur man ska borsta tänderna.

Kriterier för en demenssjukdom

För att diagnostisera en demenssjukdom krävs att personen har dessa symtom:

• Försämrat minne
• Försämrad social förmåga/beteende, arbetsförmåga
• Symtom som inte bara finns vid konfusion (störning av uppmärksamhet)
• Symtom som hållit i sig i minst ett år
• Minst någon av dessa:

- afasi – svårigheter att hitta ord, prata och förstå vad andra säger

- agnosi – känner inte igen vanliga saker, till exempel en sked eller gaffel

- apraxi – svårigheter att göra det man tidigare klarat av, till exempel att cykla, klä på sig

- exekutiva svårigheter – svårigheter att planera, påbörja och slutföra något

Hur påverkar demens vår munhälsa?

En frisk mun är viktig för livskvalitén. Att kunna tugga och njuta av måltider, vara smärtfri samt förmågan att kunna prata och umgås påverkas en hel den av din munstatus. Det är vanligt att personer med demenssjukdom glömmer att borsta tänderna. Apraxin (svårigheter att göra det man tidigare klarat av) kanske gör det svårt att göra rörelsen och agnosin (känner inte igen vanliga saker, till exempel en sked eller gaffel) kan göra det svårt att identifiera tandborsten och tandkrämen. De har också svårt med perceptionen och uppfattar inte att det finns matrester kvar i munnen

Detta kan leda till:

• Uteblivna besök hos tandläkaren
• Sämre munhygienrutiner
• Svårare att upptäcka skada/munsjukdomar/sår i munnen hos en demenssjuk person.

Vid dålig munhygien samlas bakterier längst med tandköttskanten och bildar plack, och irriterar tandköttet, vilket leder till tandköttsinflammation (gingivit). Obehandlad gingivit kan leda till parodontit-dvs tandlossning, som är en långt gången tandköttsinflammation. Bakterierna och deras toxiner tar sig in i blodbanan och sprids i hela kroppen. Bakterierna kan tillexempel sprida sig via munnen och luftvägarna till lungorna och orsaka lunginflammation.

Muntorrhet hos äldre

Många äldre personer får besvär med muntorrhet, det ingår dels i det naturliga åldrandet men det är också en vanlig biverkan till läkemedel. Muntorrhet kan leda till hål i tänderna (karies) samt ökad risk för tandköttssjukdomar. Det är därför viktigt med extra fluor i form av tex fluorskölj för att förebygga hål i tänderna.

Det är även viktigt att använda en munspray/mungel som ger mycket fukt i munnen och som smörjer munslemhinnan. Vår GUM® HYDRAL®-serie återfuktar, skyddar och ger omedelbar och långvarig lindring hela dagen. Serien innehåller en återfuktande spray, en återfuktande gel, en tandkräm med en mycket mild och fin smak.